Fredsloppets historia

Från Slottsskogen till världen – Fredsloppets resa

Här kan du följa Fredsloppets utveckling.

Under 1990-talet växte Fredsloppet internationellt, och under 2010-talet tog en ny generation vid. Med Lilla Fredsloppet flyttade loppet in i förorten genom mindre lokala arrangemang i samarbete med skolor och föreningar. Fredsloppet är en ständigt kreativ process – 2024 samlade vi knappt 3000 deltagare på 10 olika platser runt om i Sverige

Vill du veta mer? Beställ PFF boken!

Inledning

Fredsloppet startade 1985 i Göteborg, mitt under det kalla kriget, med temat ”Norden – en kärnvapenfri zon”. Initiativet växte fram inom Proletären FF:s löparsektion, där Stig Dahlgren och Ingrid Ternert var drivande. Loppet blev snabbt en symbol för fredsarbete och folkets engagemang. 

Du kan läsa artiklarna: 

  • ”Fredsloppet 1980-talet”, sid. 106-112
  • ”Ingrid var med i Fredsloppet från början”, Dan Tarnvik intervjuar Ingrid Latourn på sid. 112-114
  • ”Oförglömliga möten med gäster från Sydafrika” Ola Fransson sid. 114-116
  • Ur vår bok: Proletären FF – en del av världen 

  • Genomfördes i Slottsskogen.

  • Cirka 900 deltagare, inklusive elitlöparen Dan Glans.

  • Barnlopp, specialmedaljer och freds-T-shirts togs fram.

  • Gäster som Jack Parry från England deltog.

  • Organisationen byggdes upp med funktioner som finns kvar än idag.

  • Loppet inspirerade till skapandet av ”Lilla Göteborgsvarvet”.

  • Fredsloppets tema: ”Total bojkott av Sydafrika – stöd ANC”.

  • Hela överskottet gick till African National Congress (ANC).

  • Lindiwe Mabuza, ANC:s representant i Sverige, deltog och höll prisutdelningen.

  • Errol Shanley höll tal i stället för Sam Ramsamy (SANROC).

  • Internationella gäster inkvarterades hos lokala värdfamiljer.

  • Kontakter togs med SISU för informationsstöd.

  • 1987: PFF blev en central aktör i kampen mot apartheid.

  • Deltagare från ANC, SWAPO, SANROC, samt från Frankrike, Palestina, Kuba, Tanzania, Leningrad, Norge och Danmark.

  • Fredsloppet växte till 2 800 deltagare år 1989.

  • Överskottet delades 1989 mellan ANC och SWAPO.

  • Politisk konflikt kring parollen ”Bekämpa USA-imperialismen” ledde till avhopp men stoppade inte utvecklingen.

  • Kulturprogram med artister som Björn Afzelius, Nils Landgren, och Dan Berglund arrangerades i samarbete med Frölunda Kulturhus.

  • Allt arbete var ideellt – överskottet gick till kampen mot apartheid.

Fredsloppet blev en mötesplats för solidaritet och kultur. Med över 10 000 besökare vissa år, utvecklades loppet till en internationell folkfest med utställningar, mat, musik och politisk information. Ett starkt inslag var när Arnold Selby, en återkommande deltagare, 1989/90 lanserade idén om att springa 20 halvmaror i Sverige inför nästa Fredslopp.

Inledning

I början av 1990-talet växte Fredsloppet kraftigt tack vare nya initiativ från Proletären FF (PFF). Ett avgörande steg togs 1990 när Arnold Selby, aktiv i kampen mot apartheid, föreslog att springa 20 halvmaratonlopp genom Sverige inför Fredsloppet. Detta blev starten för ANC-maran – en turné genom städer som Växjö, Malmö, Stockholm, Uppsala och Göteborg. Genom bred mobilisering av lokala arrangörer och stort medialt genomslag blev ANC-maran en succé.

Du kan läsa artiklarna:

  • ”Fredsloppet 1990-talet” sid 190-200, Bengt Frejd
  • ”Liten klubb med stora internationella konferenser”, Louise och Martin Österlin, sid. 200-205
  • ”Fredsloppskonferenserna inspirerade till fortsatt praktiskt solidaritetsarbete”, Clara Nankler, sid. 205-206
  • ”Solidaritetsloppet i Lysekil”, Stig Berlin, sid. 206-207
  • ”Fredslopp 1997 i nio länder”, Bengt Frejd, sid. 207-208
  • ”Unika priser till vinnarna i Fredsloppet”, Bengt Frejd, sid. 208-210
  • ”När Kuba vann Fredsloppet”, Louise Österlin, sid. 210-212
  • ”Mr Peace Race: Arnold Selby”, Bertil Kilner, sid. 212-214
  • ”PFF deltar i Beligiens första Vredesloop”, Clara Nankler, sid. 214-216
  • ”Fredsloppets internationella gäster på skolbesök”, Clara Nankler, sid. 216-218
  • ”Elit- eller motionslopp? Solidaritetslopp!”, Clara Nankler intervjuar Mikael Sundberg, sid. 218-220
  • ”Så blev jag en del av ett kollektiv”, Bengt Frejd samtalar med Åse Wenzelius, sid. 220-222
  • Ur boken ”Proletären FF – en del av världen” 

1991 följde Fredsmaran, med deltagare från Sydafrika, Palestina och Västsahara, som stärkte Fredsloppets internationella karaktär. Trots motstånd från Riksidrottsförbundet löste Sam Ramsamy, ordförande i SANROC, frågan så att Sydafrikas icke-rasistiska idrott kunde delta.

Lokala spin-offs som Solidaritetsloppet i Lysekil tog vid, och Fredsloppet lockade upp till 2 800 deltagare, inklusive över 100 ANC-representanter från hela Norden, Tyskland, England och Sydafrika. Loppet blev en tydlig manifestation av internationell solidaritet.

Fredsloppet breddade sin solidaritet till att omfatta Kuba, Palestina och Västsahara. Mluleki George, ordförande i NSC, samt Cheryl Roberts och Ethel Radebe deltog. Samarbetet med SIDA och SISU möjliggjorde internationella idrottsledarseminarier, skolbesök och möten med svenska idrottsförbund.

Vid sidan av själva loppet utvecklades Fredsloppsgalorna till stora kulturhändelser. Bland medverkande fanns Sven Wollter, Mikael Wiehe, Yambú och Jesper Odelberg. Slottsskogen fylldes av publik, musik och politisk information – en verklig folkfest för fred och rättvisa.

Med stöd av Bill Jardine (ANC) hölls 1994 den första Fredsloppskonferensen med temat ”Idrottens roll i fredsfrågan”. Konferensen antog en gemensam plattform för internationella fredslopp, med stöd från bl.a.

  • INDER, Kuba

  • NSC, Sydafrika

  • JSCL, Palestina

  • OPZZ, Polen

  • Proletären FF, Sverige

Fredsloppets arbete på 1990-talet markerade en ny fas – där idrott, kultur och internationell solidaritet gick hand i hand.

Inledning

Fredsloppet gick in i 2000-talet med vikande deltagarsiffror, från 1 300 deltagare år 2000 till 500 år 2008. Diskussioner fördes inom Proletären FF (PFF) om loppets framtid. När internationella gäster fick frågan svarade de tydligt:

”Ni måste fortsätta. Fredsloppet är en del av fredsrörelsen.”

Dessa ord blev avgörande för loppets överlevnad under ett utmanande decennium.

Trots minskad verksamhet i PFF, minskat ekonomiskt stöd och ökade svårigheter att rekrytera funktionärer, fortsatte Fredsloppet varje år under decenniet. En tydlig solidaritetslinje sattes, med fokus på Palestina: överskottet gick till sjukhus, skolor och idrottsverksamheter i Gaza och på Västbanken. Viktiga paroller som ”Stoppa muren i Palestina” och ”Bojkotta Israel” återkom under flera år.

År 2003 organiserades en uppmärksammad protest mot Israel i samband med EM-kval i basket i Norrköping. Halah Khoury från Palestinska sportministeriet talade där, och träffade även Lars-Åke Lagrell, ordförande i Svenska Fotbollförbundet. Ett par år senare, 2005, deltog ett palestinskt lag för första gången i Gothia Cup – något som började med ett möte på Fredsloppet.

År 2004 blev RKU medarrangör i ett försök till föryngring. Ett stort cirkustält i Slottsskogen markerade en nystart, men samarbetet blev kortvarigt. Dock föddes ett viktigt nätverkssamarbete kring en palestinsk solidaritetskonferens, som hölls i Frölunda Kulturhus. Ett medialt drev uppstod när det visade sig att den inbjudna talaren Leila Khaled var känd från flygkapningar på 1970-talet. Trots detta genomfördes konferensen i samarbete mellan PFF, RKU och Palestinian Progressive Youth Union (PPYU).

Fredsloppet blev alltmer än bara ett lopp. Musik, dans, bokbord och internationella gästers vittnesmål präglade dagen. Konstnären Nicklas Andrén bidrog under flera år med specialgjorda tavlor som priser. Ingrid Latourn belönades 2001 med hederspris för sitt engagemang. Underhållare som Lova, Sam Vesterberg, palestinska dansgrupper och kören Motvals skapade minnesvärda stunder.

När deltagarantalet nådde bottennivån 2008 var frågan åter på bordet: skulle Fredsloppet läggas ned? Svaret blev nej – tack vare yngre krafter inom PFF. Ingrid Frejd och Emma Lundberg initierade ett seminarium om internationell solidaritet och folkrörelsernas framtid. Det blev startpunkten för att fler föreningar bjöds in som medarrangörer.

Till 25-årsjubileet 2009 samlades ett stort antal föreningar kring arrangemanget – bl.a. Palestinska Riksförbundet, Svensk-Kubanska föreningen, Venezuelasolidaritetsgruppen och flera arabiska och latinamerikanska föreningar. Loppet föregicks av ett seminarium med gäster från Palestina och Bolivia. På kvällen hölls en jubileumsgala med bland andra Unni och Lasse Brandeby, Maria Hörnelius, och Spartacuskören. Det blev ett uttryck för hur Fredsloppet kunde förena politik, kultur och gemenskap.

Inledning

Fredsloppet växer: Från minskande deltagande till nya samarbeten

Under 1980- och 1990-talet hade Fredsloppet en stark ställning som en bred folkfest för solidaritet och internationell rättvisa. Men från 2005 till början av 2010-talet hade antalet deltagare minskat till mellan 500–600 per år. Det blev uppenbart att nya idéer och bredare samarbeten krävdes för att vitalisera rörelsen.

2014 tog Fredsloppsföreningen (PFF) därför ett nytt grepp och vände sig utåt för att söka medarrangörer. I mötet med Mixgården – en fritidsgård i Hammarkullen – föddes idén om ett mindre Fredslopp, särskilt riktat till förorter: Lilla Fredsloppet – Satsa på Förorten.

 

Samarbetet mellan Proletären FF och Mixgården, belägen i Hammerkullen (en av Göteborgs segregerade stadsdelar) började 2014, när PFF sökte medarrangörer för mindre Fredslopp under temat Satsa på Förorten. På Hammarkullekarnevalen fick PFF kontakt med Mixgården – och ett långvarigt partnerskap tog form.

Tillsammans startade de Lilla Fredsloppet i Hammarkullen, vilket spridde sig till fler av Göteborgs förorter. I  samarbete med skolor, idrottsföreningar och lokala organisationer anordnades en rad olika ”Lilla Fredsloppet”. Flera av dessa lever fortfarande kvar.  Loppen skapade gemenskap, stolthet och nya vägar in i föreningslivet. Mixgården belönade PFF med sitt Fredspris, och PFF:s löpare började hålla träningar för gårdens ungdomar.

Både Mixgården och PFF delar samma grundsyn: att solidaritet byggs i praktiken. Genom idrott, kultur och gemensamma projekt skapar de trygga mötesplatser, stärker ungas delaktighet och lyfter berättelser och symboler som annars sällan får synas. Det är detta som förenar dem – praktisk solidaritet i vardagen.

Under början av 2010-talet stärktes organisationen bakom Fredsloppet. Målet var att göra medarrangörerna mer delaktiga och skapa ett stabilt och utvecklingsbart lopp i Slottsskogen. Loppen var då fortfarande 5 km utan tidtagning, och 2013 introducerades ett nytt inslag: Minifredsloppet för de allra yngsta – ett direkt uppskattat tillskott.

År 2010 gick insamlingen till Ship to Gaza. Engagemanget fick stöd från flera håll, bland annat kulturföreningen Truck Stop Alaska som skänkte 9 000 kronor från en egen insamling. PFF bidrog också genom att överlämna 600 fotbollar från Gothia Cup till barn i Gaza.

Kringaktiviteterna breddades – servering, information, ansiktsmålning och scenframträdanden blev viktiga delar av helheten. År 2013 arrangerades även samtal om folkhälsa, med fokus på hur politiska beslut påverkar möjligheterna till idrott och välmående i landets miljonprogram.

Trots stort engagemang låg deltagarantalet kvar på omkring 500–600 under flera år.

2014 kom ett avgörande lyft. Tack vare tidigare och bredare informationsspridning, starka samarbeten och nya aktiviteter ökade deltagarantalet till över 1 050.

Några viktiga inslag detta år:

  • Lilla Fredsloppet – Satsa på förorten, i Biskopsgården och Bergsjön, med över 230 barn.

  • Medverkan av landslagslöparna Mohamed Mustafa och Mikael Ekvall, som hjälpte till att synliggöra loppet.

  • Samarrangemang med Hagabion, inklusive filmvisning och samtal med gäster från Shatila.

  • Ett stort scenprogram i Slottsskogen med musik, dans och kulturinslag.

  • Stor satsning på kommunikation och sociala media- 

  • Medaljutdelare som Mikael Ekvall och Pia Sundhage.

Traditionen med kvällsarrangemang fortsatte också – 2014 i PFF:s klubbhus.

Under andra halvan av 2010-talet fortsatte Fredsloppet att lyfta frågor om Palestina och internationell solidaritet, och överskotten gick till humanitära organisationer. Parollen Bojkotta Israel – Stöd Palestina var central hela perioden. När Nato genomförde stora militärövningar i Sverige inför 2017 års lopp blev även Nej till Nato en tydlig del av arrangemanget.

Med en ny löparsektion och engagerade medarrangörer stärktes själva tävlingsdelen.
2015 återinfördes elektronisk tidtagning och 10 km-klassen, och 2016 blev PFF medlem i Svenska Friidrottsförbundet.
Från 2017 fick Fredsloppet nationell tävlingssanktion och en kontrollmätt 10 km-bana. Samma år inleddes samarbetet med Mitt Lopp, vilket förbättrade administrationen kring anmälningar. Satsningar på sociala medier, affischer, flygblad och synlighet i löparkalendrar gjorde att loppet nådde fler – och 2019 nåddes 1 111 anmälningar, den högsta siffran hittills.

Lilla Fredsloppet växte och genomfördes årligen i flera förorter tillsammans med skolor, föreningar och Mixgården. Hundratals barn deltog och bjöds in att springa gratis i Slottsskogen. Lokala eldsjälar – som läraren Sofia Forsberg och Tito Rojas från Cruz Azul – spelade avgörande roller i att få barnen hela vägen till startlinjen. Dagarna i Slottsskogen fylldes av löpning, musik, dans, ansiktsmålning och uppträdanden från både lokala och internationella grupper.

2019 integrerades Proletärens Höj Rösten-turné i Fredsloppet, med samtal om internationell solidaritet och sociala frågor som berör vardagen i Sverige. Arrangemangen efter loppen – på PFF:s klubbhus, Musikens Hus och Marx-Engelshuset – bjöd på konserter, kulturpris och möten. Flera föreningar bidrog till insamlingen, bland andra Blatte United och Spartacus IF. Samtidigt lyftes situationen för föreningslivet i de utsatta områdena – där Fredsloppet blev en plattform för att visa hur viktig den ideella sektorn är. Som Angereds Boxningsklubbs ordförande uttryckte det: ”Vi vill ha en stad som skapar förutsättningar för ideellt arbete överallt.”

Inledning

Efter några år med bättre organisation, flera medarrangörer och ett ökat antal deltagare såg PFF:s styrelse med tillförsikt fram mot nya Fredslopp. Det fanns förutsättningar att utveckla Fredsloppet ytterligare till en ännu bättre mötesplats för barn, ungdomar och vuxna, runt idrott, kultur och solidaritet.
Behovet av att inspirera nya generationer för internationell solidaritet, som varit kännetecknande för Fredsloppen, var större än någonsin. Situationen i Palestina, som ockuperats av Israel, var högaktuell. Sveriges samarbete med Nato innebar att parollen Nej till Nato blev mer och mer aktuell. Den sociala nedrustningen som en följd av nyliberal EU-politik var också viktig att tydliggöra.

När covid-19 slog till och Sverige införde begränsningar på max 50 personer tvingades de flesta lopp ställa in.
Fredsloppet gjorde tvärtom. I stället för ett stort lopp organiserades 16 mindre lopp runt om i landet – sju i Göteborg och nio från Malmö till Umeå. Nästan 900 personer deltog.
Även internationellt genomfördes två lopp på Västbanken, i Jenin och Ramallah, medan loppet i Nablus stoppades av lokala myndigheter.

Pandemin påverkade fortfarande samhället, men när restriktionerna lättade kunde Fredsloppet återigen arrangeras som vanligt. Det blev lopp i Göteborg, Malmö, Sundbyberg, Jönköping, Umeå, Västerås och Åkvarn–Björkå. I Göteborg deltog drygt 600 personer, färre än före pandemin – men arrangörerna var optimistiska. På hösten samlades alla medarrangörer i Göteborg för att blicka framåt och stärka samarbetet.

2022 – Fredslopp på Västbanken och i Libanon

Tre Fredslopp genomfördes på Västbanken av UPWC, och 2023 arrangerades även ett lopp i det palestinska flyktinglägret Nahr el-Bared i Libanon. Loppen organiserades av lokala ungdomsgrupper helt utan ekonomisk ersättning – precis som Fredsloppet i Göteborg.

2023 – Fokus på Kuba och fortsatt solidaritetsarbete

År 2023 gick överskottet till att möjliggöra ett kubanskt lags deltagande i Gothia Cup. Under Fredsloppet i Göteborg överlämnade Gothia Cups Niclas Andersson Freiholtz en officiell inbjudan till Kubas ambassadör.
6 000 kr donerades också till Tecknaruppropet och deras tidskrift Larm.
Loppen genomfördes på samma svenska orter som året innan.

Pandemin påverkade även Lilla Fredsloppet. Trots planering tillsammans med Långmosseskolan och Gårdstensskolan ställdes loppen in utan tydlig förklaring. PFF:s bedömning är att beslutet var politiskt kopplat till ökande kampanjer för svenskt Nato-medlemskap – i kontrast till Fredsloppets paroll Nej till Nato.

I Göteborg fortsatte arbetet för att skapa en dag fylld av både motion, kultur och fredstema. Barnen kunde delta i aktiviteter som fotboll, teckning, pärlplattor och såpbubblor, och klubbens skådespelare Jon Halvar var ett uppskattat inslag.
Palestinagrupperna arrangerade fredsmålning för barn, och på scen fortsatte Proletärens Höj rösten, Spartacuskören och sånggruppen Kofia att sätta tonen.

Hösten 2023 eskalerade Israels angrepp mot Gaza, med tiotusentals döda och skadade samt ökade attacker även på Västbanken. Världen reagerade med protester, men många västländer fortsatte sitt stöd till Israel.
Inför 2024 blev därför beslutet självklart:

2024 års paroll: Stöd Palestina – Total bojkott av Israel

Samarbetet med Tecknaruppropet fortsätter, och konstnären Karin Z Sunvisson har skapat affischen för 2024. Nya lokala lopp planeras i Karlstad, Växjö, Malmö, Helsingborg och Åmål – utöver de redan etablerade i Göteborg, Sundbyberg, Jönköping och Umeå.

Som Khitan Saafin från UPWC uttryckte det – ord som vägleder Fredsloppet framåt:

”Att stödja det palestinska folket visar att du tror på och stödjer mänskliga rättigheter för alla.”

Facebook Instagram

info.fredsloppet@gmail.com