Fredsloppets historia

Från Slottsskogen till världen – Fredsloppets resa

Här kan du följa Fredsloppets utveckling.

Under 1990-talet växte Fredsloppet internationellt, och under 2010-talet tog en ny generation vid. Med Lilla Fredsloppet flyttade loppet in i förorten genom mindre lokala arrangemang i samarbete med skolor och föreningar. Fredsloppet är en ständigt kreativ process – 2024 samlade vi knappt 3000 deltagare på 10 olika platser runt om i Sverige

Vill du veta mer? Beställ PFF boken!

Inledning

Fredsloppet startade 1985 i Göteborg, mitt under det kalla kriget, med temat ”Norden – en kärnvapenfri zon”. Initiativet växte fram inom Proletären FF:s löparsektion, där Stig Dahlgren och Ingrid Ternert var drivande. Loppet blev snabbt en symbol för fredsarbete och folkets engagemang. 

Du kan läsa artiklarna: 

  • ”Fredsloppet 1980-talet”, sid. 106-112
  • ”Ingrid var med i Fredsloppet från början”, Dan Tarnvik intervjuar Ingrid Latourn på sid. 112-114
  • ”Oförglömliga möten med gäster från Sydafrika” Ola Fransson sid. 114-116
  • Ur vår bok: Proletären FF – en del av världen 

  • Genomfördes i Slottsskogen.

  • Cirka 900 deltagare, inklusive elitlöparen Dan Glans.

  • Barnlopp, specialmedaljer och freds-T-shirts togs fram.

  • Gäster som Jack Parry från England deltog.

  • Organisationen byggdes upp med funktioner som finns kvar än idag.

  • Loppet inspirerade till skapandet av ”Lilla Göteborgsvarvet”.

  • Fredsloppets tema: ”Total bojkott av Sydafrika – stöd ANC”.

  • Hela överskottet gick till African National Congress (ANC).

  • Lindiwe Mabuza, ANC:s representant i Sverige, deltog och höll prisutdelningen.

  • Errol Shanley höll tal i stället för Sam Ramsamy (SANROC).

  • Internationella gäster inkvarterades hos lokala värdfamiljer.

  • Kontakter togs med SISU för informationsstöd.

  • 1987: PFF blev en central aktör i kampen mot apartheid.

  • Deltagare från ANC, SWAPO, SANROC, samt från Frankrike, Palestina, Kuba, Tanzania, Leningrad, Norge och Danmark.

  • Fredsloppet växte till 2 800 deltagare år 1989.

  • Överskottet delades 1989 mellan ANC och SWAPO.

  • Politisk konflikt kring parollen ”Bekämpa USA-imperialismen” ledde till avhopp men stoppade inte utvecklingen.

  • Kulturprogram med artister som Björn Afzelius, Nils Landgren, och Dan Berglund arrangerades i samarbete med Frölunda Kulturhus.

  • Allt arbete var ideellt – överskottet gick till kampen mot apartheid.

Fredsloppet blev en mötesplats för solidaritet och kultur. Med över 10 000 besökare vissa år, utvecklades loppet till en internationell folkfest med utställningar, mat, musik och politisk information. Ett starkt inslag var när Arnold Selby, en återkommande deltagare, 1989/90 lanserade idén om att springa 20 halvmaror i Sverige inför nästa Fredslopp.

Inledning

I början av 1990-talet växte Fredsloppet kraftigt tack vare nya initiativ från Proletären FF (PFF). Ett avgörande steg togs 1990 när Arnold Selby, aktiv i kampen mot apartheid, föreslog att springa 20 halvmaratonlopp genom Sverige inför Fredsloppet. Detta blev starten för ANC-maran – en turné genom städer som Växjö, Malmö, Stockholm, Uppsala och Göteborg. Genom bred mobilisering av lokala arrangörer och stort medialt genomslag blev ANC-maran en succé.

Du kan läsa artiklarna:

  • ”Fredsloppet 1990-talet” sid 190-200, Bengt Frejd
  • ”Liten klubb med stora internationella konferenser”, Louise och Martin Österlin, sid. 200-205
  • ”Fredsloppskonferenserna inspirerade till fortsatt praktiskt solidaritetsarbete”, Clara Nankler, sid. 205-206
  • ”Solidaritetsloppet i Lysekil”, Stig Berlin, sid. 206-207
  • ”Fredslopp 1997 i nio länder”, Bengt Frejd, sid. 207-208
  • ”Unika priser till vinnarna i Fredsloppet”, Bengt Frejd, sid. 208-210
  • ”När Kuba vann Fredsloppet”, Louise Österlin, sid. 210-212
  • ”Mr Peace Race: Arnold Selby”, Bertil Kilner, sid. 212-214
  • ”PFF deltar i Beligiens första Vredesloop”, Clara Nankler, sid. 214-216
  • ”Fredsloppets internationella gäster på skolbesök”, Clara Nankler, sid. 216-218
  • ”Elit- eller motionslopp? Solidaritetslopp!”, Clara Nankler intervjuar Mikael Sundberg, sid. 218-220
  • ”Så blev jag en del av ett kollektiv”, Bengt Frejd samtalar med Åse Wenzelius, sid. 220-222
  • Ur boken ”Proletären FF – en del av världen” 

1991 följde Fredsmaran, med deltagare från Sydafrika, Palestina och Västsahara, som stärkte Fredsloppets internationella karaktär. Trots motstånd från Riksidrottsförbundet löste Sam Ramsamy, ordförande i SANROC, frågan så att Sydafrikas icke-rasistiska idrott kunde delta.

Lokala spin-offs som Solidaritetsloppet i Lysekil tog vid, och Fredsloppet lockade upp till 2 800 deltagare, inklusive över 100 ANC-representanter från hela Norden, Tyskland, England och Sydafrika. Loppet blev en tydlig manifestation av internationell solidaritet.

Fredsloppet breddade sin solidaritet till att omfatta Kuba, Palestina och Västsahara. Mluleki George, ordförande i NSC, samt Cheryl Roberts och Ethel Radebe deltog. Samarbetet med SIDA och SISU möjliggjorde internationella idrottsledarseminarier, skolbesök och möten med svenska idrottsförbund.

Vid sidan av själva loppet utvecklades Fredsloppsgalorna till stora kulturhändelser. Bland medverkande fanns Sven Wollter, Mikael Wiehe, Yambú och Jesper Odelberg. Slottsskogen fylldes av publik, musik och politisk information – en verklig folkfest för fred och rättvisa.

Med stöd av Bill Jardine (ANC) hölls 1994 den första Fredsloppskonferensen med temat ”Idrottens roll i fredsfrågan”. Konferensen antog en gemensam plattform för internationella fredslopp, med stöd från bl.a.

  • INDER, Kuba

  • NSC, Sydafrika

  • JSCL, Palestina

  • OPZZ, Polen

  • Proletären FF, Sverige

Fredsloppets arbete på 1990-talet markerade en ny fas – där idrott, kultur och internationell solidaritet gick hand i hand.

Inledning

Fredsloppet gick in i 2000-talet med vikande deltagarsiffror, från 1 300 deltagare år 2000 till 500 år 2008. Diskussioner fördes inom Proletären FF (PFF) om loppets framtid. När internationella gäster fick frågan svarade de tydligt:

”Ni måste fortsätta. Fredsloppet är en del av fredsrörelsen.”

Dessa ord blev avgörande för loppets överlevnad under ett utmanande decennium.

Trots minskad verksamhet i PFF, minskat ekonomiskt stöd och ökade svårigheter att rekrytera funktionärer, fortsatte Fredsloppet varje år under decenniet. En tydlig solidaritetslinje sattes, med fokus på Palestina: överskottet gick till sjukhus, skolor och idrottsverksamheter i Gaza och på Västbanken. Viktiga paroller som ”Stoppa muren i Palestina” och ”Bojkotta Israel” återkom under flera år.

År 2003 organiserades en uppmärksammad protest mot Israel i samband med EM-kval i basket i Norrköping. Halah Khoury från Palestinska sportministeriet talade där, och träffade även Lars-Åke Lagrell, ordförande i Svenska Fotbollförbundet. Ett par år senare, 2005, deltog ett palestinskt lag för första gången i Gothia Cup – något som började med ett möte på Fredsloppet.

År 2004 blev RKU medarrangör i ett försök till föryngring. Ett stort cirkustält i Slottsskogen markerade en nystart, men samarbetet blev kortvarigt. Dock föddes ett viktigt nätverkssamarbete kring en palestinsk solidaritetskonferens, som hölls i Frölunda Kulturhus. Ett medialt drev uppstod när det visade sig att den inbjudna talaren Leila Khaled var känd från flygkapningar på 1970-talet. Trots detta genomfördes konferensen i samarbete mellan PFF, RKU och Palestinian Progressive Youth Union (PPYU).

Fredsloppet blev alltmer än bara ett lopp. Musik, dans, bokbord och internationella gästers vittnesmål präglade dagen. Konstnären Nicklas Andrén bidrog under flera år med specialgjorda tavlor som priser. Ingrid Latourn belönades 2001 med hederspris för sitt engagemang. Underhållare som Lova, Sam Vesterberg, palestinska dansgrupper och kören Motvals skapade minnesvärda stunder.

När deltagarantalet nådde bottennivån 2008 var frågan åter på bordet: skulle Fredsloppet läggas ned? Svaret blev nej – tack vare yngre krafter inom PFF. Ingrid Frejd och Emma Lundberg initierade ett seminarium om internationell solidaritet och folkrörelsernas framtid. Det blev startpunkten för att fler föreningar bjöds in som medarrangörer.

Till 25-årsjubileet 2009 samlades ett stort antal föreningar kring arrangemanget – bl.a. Palestinska Riksförbundet, Svensk-Kubanska föreningen, Venezuelasolidaritetsgruppen och flera arabiska och latinamerikanska föreningar. Loppet föregicks av ett seminarium med gäster från Palestina och Bolivia. På kvällen hölls en jubileumsgala med bland andra Unni och Lasse Brandeby, Maria Hörnelius, och Spartacuskören. Det blev ett uttryck för hur Fredsloppet kunde förena politik, kultur och gemenskap.

Inledning

Fredsloppet växer: Från minskande deltagande till nya samarbeten

Under 1980- och 1990-talet hade Fredsloppet en stark ställning som en bred folkfest för solidaritet och internationell rättvisa. Men från 2005 till början av 2010-talet hade antalet deltagare minskat till mellan 500–600 per år. Det blev uppenbart att nya idéer och bredare samarbeten krävdes för att vitalisera rörelsen.

2014 tog Fredsloppsföreningen (PFF) därför ett nytt grepp och vände sig utåt för att söka medarrangörer. I mötet med Mixgården – en fritidsgård i Hammarkullen – föddes idén om ett mindre Fredslopp, särskilt riktat till förorter: Lilla Fredsloppet – Satsa på Förorten.

 

Facebook Instagram

info.fredsloppet@gmail.com